fredag 10 juni 2011

Letting go


Dottern for iväg på coola mopeden till en studentfest. Över axeln kastade hon orden: "Tvinga mig inte att sms´a när jag kommer fram! Jag klarar mig faktiskt själv!" Kära lilla du.. På den tiden då jag var ung -då när vi lekte med kottar och stenar- då var navelsträngen jättetunn. Vi förbereddes redan i livmodern på livet utanför. För oss var det inga problem att festa och lufta vingarna.. Men i din generation så är navelsträngen jättetjock. Det krävs faktiskt specialverktyg för att kapa den! Nu råkar det ju vara så att vi inte har detta verktyg ännu, men okej.. Ha det så kul! Snälla, snälla, pretty please- Ring åtminstone när du börjar köra hem!

4 kommentarer:

  1. Håller med dej, undrar varför navelsträngen är såååå tjock!?!

    SvaraRadera
  2. Mormor hejar på lilltösen - men - tro inte att det har varit annorlunda förr!

    SvaraRadera
  3. Ha ha ha! Jag våndas redan för när jag måste släppa. Jag har problem med att låta honom klättra på stenar och sånt som jag själv gjorde i hans ålder!
    Jag ville bara hälsa på och berätta att du vann en utlottning för ett tag sedan i min blogg, den lilla Minitävlingen om en krok eller en korg, kommer du ihåg?

    Iaf, om du kan maila dina adress till mig, på ias.corner.blog@gmail.com, så ska jag skicka din vinst!

    Ha en fortsatt härlig vecka och en lika härlig sommar!
    Kram Maria

    SvaraRadera
  4. Välkomna hem från semestern! Många upplevelser rikare och kanske skinflådda nästippar... för ni har ju haft det varmt och soligt hela tiden.

    SvaraRadera